Säger någon bara "irländsk setter" menar de nästan alltid den här hunden: den kastanjeröda, högbenta settern som söker av fjällhedar i stort sök och hög fart. Formellt heter rasen irländsk röd setter hos Svenska Kennelklubben, och den har en betydligt ovanligare släkting.
Två raser, inte en
Det finns två erkända irländska setterraser: irländsk röd setter och irländsk röd och vit setter. Svenska Kennelklubbens egen standardtext konstaterar att "det är inte välkänt utanför Irland att det finns två raser av irländsk setter".
Storleksskillnaden i Sverige är dramatisk. I Jordbruksverkets hundregister fanns vid utgången av 2025 3 070 irländska röda settrar mot 97 röd och vita. Den här sidan handlar om den röda.
Levande hundar i Jordbruksverkets hundregister vid utgången av 2025. Den röda settern är den vanligaste settern i Sverige med god marginal.
Snabbfakta enligt rasstandarden
| Officiellt rasnamn | Irländsk röd setter (rasnamn i hemlandet: Irish Red Setter) |
|---|---|
| FCI-nummer | 120 |
| Grupp och sektion | Grupp 7, sektion 2. Med arbetsprov |
| Ursprungsland | Irland |
| Användningsområde | Jakt- och familjehund |
| Mankhöjd | Hanhund 58–67 cm, tik 55–62 cm |
| Vikt | Anges inte i standarden |
| Färg | "Varmt kastanjeröd utan inslag av svart." Vita tecken på bröst, strupe och tår, eller en liten stjärna i pannan, är inte diskvalificerande |
| Päls | Kort och fin på huvud, framsidan av benen och öronspetsarna. På övriga kroppen måttligt lång, slätt åtliggande och så fri som möjligt från lockar och vågor |
| Registrerade i Sverige | 3 070 levande hundar 2025, 3 397 år 2024 och 3 355 år 2023 |
Standardens helhetsintryck: "Irländsk röd setter skall utstråla snabbhet och styrka och vara av hög kvalitet. Uttrycket skall vara vänligt. Helheten skall vara balanserad och proportionerlig." Om temperamentet står att rasen skall vara "intensiv, intelligent, energisk, tillgiven och lojal".
Att rasen ställs ut med arbetsprov betyder att jaktmeriter räknas in i championatreglerna. Användningsområdet i standarden är noterbart: "jakt- och familjehund", inte enbart jakthund. Den röd och vita standarden anger däremot bara "stående fågelhund".
Irländsk setter eller irländsk röd setter?
Termen används på två sätt, och båda är rimliga.
Som samlingsnamn. Strikt sett omfattar "irländsk setter" båda raserna. Rasklubben heter Svenska Irländsk Setterklubben och ansvarar för båda. Klubbens eget avelsdokument formulerar det så här: "Det finns två erkända raser av irländsk setter: irländsk röd- och irländsk röd och vit setter."
I vardagligt bruk. Svenska Jägareförbundets sida med rubriken "irländsk setter" beskriver genomgående den röda och nämner den röd och vita först i slutet, som en separat och ovanligare ras. Det speglar hur ordet används bland jägare.
Jordbruksverkets hundregister har ingen post som heter enbart "irländsk setter". Där finns bara de två separata raserna, vilket är den formella hållningen.
Historien – en ras som avlades fram ur en annan
Standardens bakgrundstext är ovanligt tydlig om ursprunget: "Rasen härstammar från den irländska röda och vita settern kombinerad med en okänd enfärgat röd hund och hade en klart identifierbar rastyp redan på 1700-talet."
Den röda är den yngre av de två. Under 1800-talet blev den så dominerande att den röd och vita nästan försvann helt. The Irish Red Setter Club grundades 1882 och publicerade rasstandarden 1886. År 1998 lade klubben till en text om rasens typiska arbetssätt, som tillsammans med standarden beskriver både form och jaktduglighet.
Motstridiga uppgifter i källorna
Svenska Irländsk Setterklubbens avelsdokument anger i stället att rasen "härstammar från setting spaniels under 1700–1800-talen", och sätter rasstandardens år till 1885 medan FCI-standarden anger 1886. Rasstandarden är den auktoritativa källan för härstamningen, men skillnaden är värd att känna till.
Till Sverige kom rasen på 1890-talet. Redan 1894 togs ett första pris vid fältprov på Almenäs, och Svenska Irländsk Setterklubben grundades 1910. Klubben är därmed en av landets äldsta rasklubbar.
Jaktlinje eller utställningslinje – det viktigaste valet
Ingen annan svensk stående fågelhundsras har en lika tydlig varning i offentligt material. Svenska Jägareförbundet skriver rakt ut:
Jägareförbundets varning
"En stor del av de valpar som produceras har ingen som helst jaktligt dokumenterad bakgrund. Många irländska settrar föds endast upp för sin skönhets skull. För dig som ska jaga med din setter är det mycket viktigt att söka bland de kullar där båda föräldradjuren är jaktprovsmeriterade."
Siffrorna bekräftar bilden. Rasklubbens avelsdokument anger att omkring 28 procent av alla svenskregistrerade hundar av rasen startas på jaktprov. Sju av tio går aldrig på prov.
Det gör inte utställningslinjen olämplig som familjehund – standarden anger uttryckligen "jakt- och familjehund". Men den som köper hund för att jaga behöver läsa stamtavlan och inte utseendet.
Arbetssätt och jaktprov
Irländsk röd setter är en brittisk stående fågelhund. Den söker av terrängen framför jägaren i vida slag och hög fart, fattar stånd när den får vittring och står kvar tills jägaren kommer fram. Marktypen den är byggd för är öppen: fjällhed efter ripa, skogsmyr och slättbygd.
Svenska Kennelklubben arrangerar tre provformer för brittiska stående fågelhundar: fältprov, skogsprov och fjällprov. Reglerna ägs av Fågelhundklubbarnas Arbetsutskott, där Svenska Irländsk Setterklubben ingår tillsammans med pointer-, gordonsetter- och engelsk setterklubbarna. Fältprov och fjällprov genomförs med parsläpp, skogsprov med individuell släppning.
Ett examensarbete från SLU som analyserade jaktprovsresultat för de fem brittiska stående raserna visar hur mycket den röda settern används: rasen stod för 1 158 starter och 343 av totalt 2 115 hundar i materialet, eller 16 procent. Fjällprov var den vanligaste provformen med 4 257 provresultat, följt av fältprov med 2 655 starter och skogsprov med bara 217.
Rasklubbens egna siffror: mellan 2003 och 2015 startade totalt 492 olika individer, i genomsnitt omkring 108 per år, och pristagningsgraden de senaste fem åren låg på "inte mindre än 23 procent". Klubben anordnar ett fyrtiotal provtillfällen per år spridda över landet.
Viltspårprov räknas inte
Svenska Jägareförbundet påpekar särskilt: "Observera att viltspårprov inte har något med jaktprovsmeritering att göra när det gäller irländsk setter." En hund med viltspårmerit har inte därmed visat något om sin förmåga som stående fågelhund.
Hälsa
Höftledsdysplasi
HD är rasens tyngsta hälsofråga. Rasklubbens avelsdokument redovisar att andelen dysplaster – grad C, D eller E – låg på i genomsnitt 29,4 procent under åren 2006 till 2015, samtidigt som bara omkring 52 procent av de registrerade hundarna röntgades. Nästan var tredje undersökt hund hade någon grad av dysplasi.
För HD gäller minst central registrering hos Svenska Kennelklubben för alla raser.
CLAD
CLAD står för canine leukocyte adhesion deficiency och är en defekt i de vita blodkropparna. Svenska Kennelklubben beskriver den så här: drabbade individer blir "extremt infektionskänsliga" och "uppnår därför sällan vuxen eller könsmogen ålder". Arvsgången är autosomalt recessiv, vilket innebär att den sjuka hunden fått anlaget från båda föräldrarna.
Kravet togs bort 2014
Svenska Kennelklubben: "För irländsk röd setter gällde fram till 2014 krav på DNA-test av föräldradjur, eller hereditärt friande resultat, för registrering av valpkull. Från och med 2014 är kravet borttaget, men resultat registreras fortfarande centralt."
Flera svenska sidor uppger fortfarande att kravet gäller sedan 2002. Kontrollera alltid mot Svenska Kennelklubben, som är den auktoritativa källan.
Bakgrunden till att kravet kunde tas bort är att aveln lyckats. Under de första ett och ett halvt åren med DNA-test var 184 av de testade hundarna fria och 52 anlagsbärare, eller 78 procent fria. Mutationen är en missense-förändring i genen ITGB2 som kodar för integrin beta 2.
Ögonsjukdom
Två former av progressiv retinal atrofi förekommer hos rasen. Rcd1-PRA orsakas av en mutation i genen PDE6B och ger tidig blindhet – drabbade hundar är ofta helt blinda före två års ålder. Rcd4-PRA beror på en förändring i genen C2orf71 på kromosom 17 och debuterar betydligt senare. Svenska Kennelklubben anger 3 till 10 års ålder, medan ett laboratorium anger omkring tio år.
Rcd4-testet registreras centralt hos Svenska Kennelklubben och gäller även engelsk setter och gordonsetter.
Magsäcksomvridning
Rasen med högst risk
I en analys av amerikanska veterinärdata hade irländsk setter den högsta risken för magsäcksomvridning av alla undersökta raser, med en oddskvot på 14,2 jämfört med blandrashundar. En prospektiv studie fann 24 fall per 1 000 hundår, och en brittisk hälsoundersökning placerade rasen bland de tio raser med högst förekomst, med 7,2 procent.
Magsäcksomvridning är akut livshotande. Symtom är uppspänd buk, kväljningar utan att något kommer upp, oro och snabbt försämrat allmäntillstånd. Åk till veterinär omgående.
Övrigt
Svenska Kennelklubben listar även epilepsi, kryptorkism, matstrupeförstoring och AIHA, en blodbristsjukdom, som rapporterade hos rasen. Rasen ligger i premiegrupp 7 hos Agria, vilket speglar en genomsnittlig till något förhöjd skadefrekvens.
Rasklubbens avelsdokument saknar uppgifter om medellivslängd, och någon hälsoenkät har inte genomförts. Det innebär att den som vill veta hur gammal en irländsk röd setter blir inte får något svar ur svenskt material.
Avel
| Uppgift | Värde | Kommentar |
|---|---|---|
| Genomsnittlig kullstorlek | 7,8 valpar | Åren 2006–2015. Högt jämfört med de flesta raser |
| Inavelsgrad | 2,4 procent | Femårssnitt 2015, med stigande trend. Klubbens mål är högst 2,5 procent |
| Effektiv populationsstorlek | Mål 100 individer | Klubbens målsättning |
| Registreringar per år | 289–485 | Åren 2006–2015. Jägareförbundet anger cirka 400 valpar per år |
| HD-undersökningsgrad | 52 procent | Genomsnitt 2006–2015 |
Passar rasen dig?
Irländsk röd setter är byggd för att arbeta långa dagar i öppen terräng i hög fart. Den energin försvinner inte för att hunden bor i lägenhet. Standardens ord – intensiv, energisk, tillgiven och lojal – beskriver en hund som vill vara med och som blir olycklig av sysslolöshet.
- Kontrollera jaktmeriterna på båda föräldradjuren om hunden ska jaga.
- Kontrollera HD-status på båda föräldrarna. Nästan var tredje undersökt hund har någon grad av dysplasi.
- Fråga efter CLAD-status. Kravet är borttaget men testet finns kvar och resultaten registreras.
- Räkna på pälsvården. Behängen på ben, öron och svans tovar sig om de lämnas i fred.
- Läs på om magsäcksomvridning innan du behöver kunskapen. Rasen har den högsta dokumenterade risken.
Mer om urvalsprocessen i Att köpa hund kräver mer än att hitta rätt valp och Vilken hund passar mig.
Vanliga frågor
Vad menas med irländsk setter?
Strikt sett är det ett samlingsnamn för två erkända raser: irländsk röd setter och irländsk röd och vit setter. I vardagligt svenskt bruk syftar det nästan alltid på den röda, som är den ojämförligt vanligaste. Jordbruksverkets hundregister har ingen post som heter enbart irländsk setter, bara de två separata raserna.
Hur stor blir en irländsk röd setter?
Rasstandarden anger 58 till 67 centimeter i mankhöjd för hanhund och 55 till 62 centimeter för tik. Någon vikt anges inte i standarden, så viktuppgifter som förekommer på nätet kommer från andra källor än rasstandarden.
Vad är skillnaden mot irländsk röd och vit setter?
Det är två separata FCI-raser med varsin standard. Den röd och vita är den äldre och den röda utvecklades ur den. Den röd och vita är kraftigare byggd och beskrivs i standarden som kraftfull snarare än elegant, medan den röda ska utstråla snabbhet. I Sverige fanns 3 070 röda settrar och 97 röd och vita i hundregistret 2025.
Är irländsk röd setter en bra jakthund?
Ja, men urvalet är avgörande. Svenska Jägareförbundet varnar för att en stor del av valparna saknar jaktligt dokumenterad bakgrund och att många föds upp enbart för utseendets skull. Omkring 28 procent av de svenskregistrerade hundarna startas på jaktprov. Sök bland kullar där båda föräldradjuren är jaktprovsmeriterade.
Vilka jaktprov finns för irländsk setter?
Fältprov, skogsprov och fjällprov, som är de tre provformer Svenska Kennelklubben arrangerar för brittiska stående fågelhundar. Reglerna ägs av Fågelhundklubbarnas Arbetsutskott. Viltspårprov räknas inte som jaktprovsmeritering för rasen.
Vilka sjukdomar är vanliga hos irländsk röd setter?
Höftledsdysplasi är den tyngsta frågan, med i genomsnitt 29,4 procent dysplaster bland undersökta hundar 2006 till 2015. CLAD, en defekt i de vita blodkropparna, och två former av ögonsjukdomen PRA förekommer och kan DNA-testas. Rasen har också den högsta dokumenterade risken för magsäcksomvridning av alla undersökta raser.
Krävs CLAD-test för att registrera valpar?
Nej, inte längre. Svenska Kennelklubben tog bort kravet 2014. Resultat registreras fortfarande centralt och testet rekommenderas, men det är inte ett registreringsvillkor. Flera svenska sidor uppger felaktigt att kravet från 2002 fortfarande gäller.
Hur gammal blir en irländsk röd setter?
Det går inte att svara på med svenskt underlag. Rasklubbens avelsdokument saknar uppgifter om medellivslängd och någon hälsoenkät har inte genomförts. Brittiska livslängdsstudier redovisar rasen, men siffrorna har inte kunnat verifieras mot originaltabellen och anges därför inte här.
Läs vidare
- Irländsk röd och vit setter – Den äldre och betydligt ovanligare av de två irländska settrarna.
- Gordonsetter – Den tyngsta av settrarna, med 965 hundar i Sverige.
- Engelsk setter – Den näst vanligaste settern i landet.
- Stående fågelhundar – Hela gruppen och skillnaden mellan brittiska och kontinentala raser.
Källor
Uppgifterna är kontrollerade mot källorna nedan i augusti 2026. Avelskrav och registreringsregler ändras – kontrollera aktuella uppgifter hos Svenska Kennelklubben och rasklubben.
- Rasstandard irländsk röd setter, FCI 120 – mankhöjd, färg, päls, helhetsintryck, temperament och rasens bakgrund.
- RAS – rasspecifik avelsstrategi för irländsk röd setter, Svenska Irländsk Setterklubben – registreringar, HD-statistik, inavelsgrad, kullstorlek, CLAD-resultat och jaktprovsdeltagande.
- Svenska Kennelklubben, rassidan för irländsk röd setter – sjukdomar som förekommer i rasen.
- Svenska Kennelklubben, CLAD – sjukdomsbeskrivning och att registreringskravet togs bort 2014.
- Svenska Kennelklubben, rcd4-PRA – gen, arvsgång och debutålder.
- Svenska Kennelklubben, hälsoprogram och röntgen – central registrering av HD.
- Svenska Kennelklubben, jaktprov – provformerna för brittiska stående fågelhundar.
- Jordbruksverket, antal hundar per ras 2025 – antal levande hundar per ras i hundregistret.
- Jordbruksverket, statistik ur hundregistret – underlaget och äldre årgångar.
- Svenska Jägareförbundet, Irländsk setter – varningen om jaktligt odokumenterade kullar och att viltspår inte meriterar.
- Svenska Irländsk Setterklubben – rasklubben för båda irländska setterraserna.
- Holm, L. (2013), Jaktprov hos brittiska stående fågelhundar, SLU – antal starter per provform och rasens andel av materialet.
- Fågelhundklubbarnas Arbetsutskott, regler – jaktprovsreglerna och de anslutna klubbarna.
- Bell, J.S. (2014), Inherited and Predisposing Factors in the Development of Gastric Dilatation Volvulus in Dogs – riskuppskattningar för magsäcksomvridning, med referens till Glickman m.fl..
- OMIA, Leukocyte adhesion deficiency, type I – genen ITGB2, arvsgång och drabbade raser.
- Veterinary Genetics Laboratory, UC Davis, PRA hos irländsk setter – rcd1, genen PDE6B och debutålder.
Rasklubbens avelsdokument och rasstandarden anger olika härstamning och olika år för den första rasstandarden. Båda redovisas i texten. Medellivslängd anges inte, eftersom varken svenskt eller verifierbart brittiskt underlag har gått att belägga. Nationalencyklopedins uppslagsord för irländsk setter gick inte att hämta. Innehållet på sidan är allmän information och ersätter inte en veterinärmedicinsk bedömning. Vid sjukdom, oro eller akuta symtom hos din hund ska veterinär kontaktas.