
Curly Coated Retriever är den äldsta av alla retrieverraser och erkändes redan på 1800-talet i England. Den utvecklades särskilt för att arbeta vid jakt på fågel, både i vatten och på land. Rasen är känd för sin unika, täta, lockiga päls som inte bara är vattenavvisande utan även skyddar mot kyla, törnen och tuff terräng. Detta gjorde hunden oumbärlig för engelska markägare och jägare som behövde en robust och uthållig apportör under långa jaktdagar.
Curly Coated Retrievers fysik – styrka och uthållighet
Hanen når ofta en mankhöjd på 64–69 cm, tikar något mindre, och vikten ligger mellan 27–41 kg. Kroppsbyggnaden är atletisk men samtidigt elegant, vilket ger rasen både uthållighet och styrka. Curlyn har en smalare och mer vinthundslik siluett än många andra retrievers, något som gör den snabb och effektiv i fält. Pälsen består av täta, små lockar som täcker hela kroppen utom ansikte och ben, och detta unika skyddande lager gör att den klarar iskalla vatten utan problem.
Curly Coated Retriever som fågelhund i praktiken
Vid jakt på sjöfågel eller rapphöns visar Curly sin största styrka: uthållighet, mod och en naturlig förmåga att markera nedskjutna fåglar på långt avstånd. Den är känd för sin “soft mouth” – vilket innebär att den bär tillbaka fågeln varsamt utan att skada bytet. Den är också mycket stadig, vilket betyder att den kan sitta lugnt och fokuserat vid jägarens sida även under intensiva skottlossningar. Dess självständiga natur gör att den ofta arbetar bra även utan ständig styrning, något som uppskattades historiskt vid stora jakter där hunden behövde söka upp skadade fåglar i snårig terräng eller i kallt vatten.
Historiska användningsområden för Curly Coated Retriever
Under 1800-talet användes Curly Coated Retriever ofta av engelska jägare i samband med stora vattenfågeljakter. Hundarna fick simma i iskallt vatten efter skjutna fåglar, ibland hundratals, och leverera tillbaka dem till jägarna. De användes även vid jakt på fasaner och rapphöns på godsmarker. Gamekeepers satte stor tilltro till Curlyns förmåga att hitta skadade fåglar (“cripples”) som andra hundar missade. Rasen härstammar troligen från en blandning av den nu utdöda engelska vatten-spanieln, pudel samt St. John’s water dog.
Curly Coated Retrievers temperament – självständig och intelligent
Curly är en självständig, modig och intelligent hund. Den beskrivs ofta som “en tänkande människas retriever” då den inte är lika beroende av ständig vägledning som t.ex. en labrador. Den kan vara reserverad mot främlingar men är samtidigt lojal och tillgiven mot sin familj. Curlyn mognar långsamt – den behåller ofta sin valplika energi längre än andra retrievers. Detta gör att den behöver konsekvent träning, gärna med positiv förstärkning, för att utvecklas till en pålitlig jakthund.
Träning och motion – nyckeln till en balanserad Curly Coated Retriever
En Curly behöver mycket både fysisk och mental stimulans. Utöver jakt lämpar den sig väl för aktiviteter som apporteringsträning, lydnad, agility och rallylydnad. Utan tillräcklig sysselsättning riskerar rasen att utveckla destruktiva beteenden. Dess naturliga jaktlust gör att den älskar att simma och apportera, och en lycklig curly är nästan alltid en hund som får arbeta.
Intressanta fakta om Curly Coated Retriever
- Det är den äldsta av alla retrieverraser, erkänd redan på 1860-talet.
- Pälsen innehåller naturligt fett som gör den vattenavvisande och snabb att torka.
- Rasen är ovanlig i USA och har länge haft en liten population där.
- Den är större och mer självständig än många andra retrievers, vilket gör den till en favorit bland jägare som vill ha en robust och självständig apportör.
- Curlyn är särskilt uppskattad för sin förmåga att arbeta i extrem kyla och hårda förhållanden, något som få andra retrievers klarar lika bra.
Curly Coated Retriever – en fågelhund för den krävande jägaren
Med sin styrka, uthållighet, självständighet och unika päls är Curly Coated Retriever en jakthund i världsklass. Den är både en pålitlig arbetspartner i jakten och en lojal familjehund som kräver mycket motion och engagemang. Rasen är fortfarande relativt ovanlig, men bland de som arbetar med den anses den vara en av de mest kompletta fågelhundarna.
