Kennelhosta är en mycket smittsam sjukdom som drabbar hundens luftvägar och är vanligast i miljöer där många hundar vistas, som hunddagis, kennlar och tävlingsplatser. Sjukdomen kännetecknas av en kraftig, torr och skrällande hosta som ofta kan låta som ett sälskall. Även om kennelhosta i de flesta fall är självläkande kan den bli allvarlig för valpar, äldre hundar och djur med nedsatt immunförsvar.

Orsaker till kennelhosta – samverkan mellan virus och bakterier

Kennelhosta orsakas sällan av en enskild smittkälla utan är resultatet av en kombination av flera olika virus och bakterier. De vanligaste virusen är parainfluensavirus typ 2 (CPiV-2), respiratoriskt coronavirus (CRCoV) och adenovirus typ 2. Den mest kända bakterien är Bordetella bronchiseptica, som ofta fungerar som en primär eller sekundär infektion. Studier har visat att Bordetella bronchiseptica påvisas i upp till 79 % av kennelhostafallen, medan parainfluensavirus står för cirka 38 %.

Symtom som avslöjar kennelhosta

• Torr, skrällande hosta som kommer plötsligt
• Hosta som triggas av aktivitet eller tryck på halsen
• Kväljningar, ibland upphostning av vitt skum eller slem
• Lindrig feber kan förekomma
• Näsflöde och rinnande ögon i vissa fall
• De flesta hundar är pigga i övrigt, men en del kan bli trötta och matta

Inkubationstid och smittspridning

Kennelhosta har en inkubationstid på 4–10 dagar, men vissa virus kan ge symtom först efter upp till 30 dagar. Sjukdomen sprids via droppsmitta från hosta eller nysningar, men även indirekt genom ytor, matskålar, leksaker och händer. Därför är risken för smitta mycket stor i trånga utrymmen där hundar vistas nära varandra.

Diagnos av kennelhosta hos veterinär

Veterinären kan oftast ställa diagnosen enbart baserat på hostans karaktär och sjukdomsbilden. Vid misstanke om komplikationer, som lunginflammation, kan blodprov eller röntgen användas. Eftersom kennelhosta orsakas av flera olika agens görs sällan omfattande laboratorieprov om inte hundens tillstånd är allvarligt.

Behandling av kennelhosta – vila och lindring

De flesta hundar tillfrisknar inom 1–2 veckor med vila och lugn miljö. Vanliga behandlingsinsatser är:

• Hostdämpande eller slemlösande medicin vid besvärande hosta
• Luftfuktare eller ångbehandling som underlättar andningen
• Antibiotika används endast vid påvisad eller misstänkt bakteriell sekundärinfektion
• Byte från halsband till sele för att minska tryck på luftstrupen

Komplikationer och riskgrupper

Även om kennelhosta ofta är lindrig kan den utvecklas till lunginflammation. Valpar, äldre hundar och individer med nedsatt immunförsvar är mest utsatta. Om hunden får hög feber, blir slö eller får svårt att andas ska veterinär alltid kontaktas.

Förebyggande åtgärder mot kennelhosta

Det bästa skyddet är vaccination. Vacciner finns mot både Bordetella bronchiseptica och parainfluensavirus och kan ges som injektion, nässpray eller oralt. Nässpray rekommenderas särskilt inför tävlingar eller hunddagis eftersom den ger snabbt skydd lokalt i luftvägarna. Skyddet är dock inte fullständigt eftersom kennelhosta kan orsakas av flera olika patogener. Utöver vaccination är god hygien, rengöring av gemensamma ytor och isolering av smittade hundar i minst två veckor viktigt.

Intressanta fakta om kennelhosta

• Kennelhosta kallas på engelska för canine infectious tracheobronchitis och räknas in i det som kallas CIRD – Canine Infectious Respiratory Disease complex.
• Sjukdomen kan spridas i samma takt som en influensaepidemi hos människor.
• Vissa kennlar använder särskilda karantänrutiner för nyanlända hundar just för att minska risken för spridning.
• Vaccination minskar inte bara risken för insjuknande utan gör också symtomen mildare om hunden ändå smittas.