Welsh springer spaniel är inte en färgvariant av engelsk springer spaniel utan en egen ras med eget standardnummer, äldre anor och en färg som är låst till en enda kombination: djupt röd och vit. Den är också betydligt ovanligare än sin engelska namne.
Kort svar
- Egen ras: FCI-nummer 126, egen standard. Erkändes av The Kennel Club 1902, dessförinnan visades den tillsammans med engelsk springer spaniel.
- Storlek: hanhund cirka 48 cm, tik cirka 46 cm. Någon vikt anges inte i standarden.
- Färg: "Endast djupt röd och vit." Ingen annan färg är tillåten.
- Antal i Sverige: 4 266 levande hundar mot 8 397 engelska springer spaniels.
Snabbfakta enligt rasstandarden
| Officiellt rasnamn | Welsh springer spaniel |
|---|---|
| FCI-nummer | 126. Standarden fastställd av FCI 2009-07-28 |
| Grupp och sektion | Grupp 8, sektion 2. Med arbetsprov |
| Ursprungsland | Storbritannien |
| Användningsområde | Stötande och apporterande fågelhund |
| Mankhöjd | Hanhund cirka 48 cm, tik cirka 46 cm |
| Vikt | Anges inte i standarden |
| Färg | "Endast djupt röd och vit" |
| Päls | "Rak eller slät, silkeslen och tät, aldrig sträv eller vågig." Lockig päls är starkt oönskad |
| Registrerade i Sverige | 4 266 levande hundar 2025 |
Helhetsintrycket: "Welsh springer spaniel är en symmetrisk, kompakt, stark, aldrig högbent hund, tydligt byggd för uthållighet och hårt arbete." Om temperamentet: "vänlig, gladlynt och mycket aktiv, aldrig aggressiv eller nervös".
Standardens bakgrundsavsnitt är kort och rakt på sak: "Welsh springer spaniel är av mycket gammalt ursprung." The Royal Kennel Club kallar den "a very ancient and distinct breed of pure origin".
Skillnaden mot engelsk springer spaniel
Fram till 1902 var de två inte åtskilda. Rasen visades tillsammans med engelsk springer spaniel och gick under namn som Welsh Starter, Welsh Spaniel och Welsh Cocker Spaniel. När The Kennel Club erkände den som egen ras fick den sitt nuvarande namn.
| Welsh springer spaniel | Engelsk springer spaniel | |
|---|---|---|
| FCI-nummer | 126 | 125 |
| Färg enligt standarden | Endast djupt röd och vit | Svart och vit eller leverbrun och vit, med eller utan tanteckning |
| Mankhöjd | Cirka 48 cm hane, 46 cm tik | Cirka 51 cm |
| Hundar i Sverige 2025 | 4 266 | 8 397 |
| Hos Svenska Jägareförbundet | Listas inte bland stötande jakthundsraser | Listas som jaktspringer spaniel |
Färgen är den snabbaste skiljelinjen. En röd och vit springer är alltid en welsh, aldrig en engelsk.
Om åldern spretar källorna. Rasklubbens avelsdokument anger att röd och vita spanielar funnits i Wales sedan 1300-talet, Purina anger 1700-talet, och engelskspråkiga uppslagsverk hänvisar till John Caius beskrivningar från 1570-talet. Att rasen är gammal är alla eniga om, hur gammal är oklart.
Är welsh springer spaniel skällig?
Frågan ställs ofta, och svaret är att det inte går att belägga. Varken Svenska Kennelklubben, Svenska Spaniel och Retrieverklubben eller rasklubben skriver någonstans att rasen skäller mer än andra.
Det som är belagt är något annat och mer användbart: rasen är reserverad mot främlingar. Purinas svenska rasbeskrivning formulerar det som "vänlig mot människor, men kan vara aningen reserverad mot främlingar" och konstaterar samtidigt uttryckligen att rasen inte är en vakthund. Amerikanska rasklubben beskriver den som "reserved with strangers" men varken skygg eller ovänlig.
Uppslagsverk med källhänvisningar noterar att hundar av rasen kan möta främlingar med skall på sitt eget område, eller uppträda avvaktande. Det är reservation, inte skällighet, och det är en skillnad som spelar roll för den som väljer hund.
Det som däremot är värt att veta
Samma källor noterar att en del welsh springer spaniels blir starkt fästa vid sin ägare och kan få problem när de lämnas ensamma. Rasklubbens avelsdokument tar upp det indirekt genom avelskravet: "Till avel skall endast användas hundar som inte uppvisar beteendestörningar i form av överdrivna räddselreaktioner eller aggressivt beteende."
Läs mer i Hur länge får en hund vara ensam.
Arbetssätt och jaktprov
Rasen är en stötande och apporterande fågelhund. Den står aldrig för fågel utan letar systematiskt igenom terrängen nära jägaren, stöter upp fågeln inom skotthåll och apporterar efter skottet. Svenska Jägareförbundet anger arbetsavståndet till högst tjugo meter i sidled och tio meter framför föraren, och att viltet främst är fågel men också hare och kanin.
Svenska Spaniel och Retrieverklubben arrangerar fem provformer:
| Provform | Vad den prövar |
|---|---|
| Nybörjarprov A | "Ett jaktprov där en hund utvärderas i en mark med vilt. Under provet ska vilt stötas men inget skjuts" |
| Nybörjarprov B | "Ett jaktprov där en hund utvärderas i de situationer som kan uppstå under en jakt med spaniel men på mark utan vilt" |
| Vattenprov | "En markerings- och dirigeringsuppgift i vatten" |
| Fältprov | "Ett jaktprov där en hund utvärderas i en verklig jaktsituation." Delas i öppenklass och segrarklass |
| Working test | Inofficiell tävling utan avelsregistrering, som gör det möjligt att testa hunden utanför jaktsäsong |
Tio egenskaper poängsätts i fältdelen: jaktlust och arbetsvilja, sök och mönster, fart och stil, följsamhet och samarbetsvilja, stadga, skottreaktion, markeringsförmåga, apporteringslust, apportgrepp och hundens allmänna uppträdande.
Rasen jagar sällan i Sverige
Rasklubbens avelsdokument konstaterar rakt ut: "Ett litet antal Welsh Springer Spaniels i Sverige har startat på jaktprov och nybörjarprov genom åren."
Svenska Jägareförbundet listar bara jaktspringer spaniel och jaktcocker spaniel under stötande hundar. Welsh springer spaniel finns inte med. Den som vill jaga med rasen behöver leta aktivt efter jaktlinjer.
Hälsa
Höftleder
Höftledsdysplasi är rasens största enskilda fråga. Avelsdokumentet redovisar fördelningen per födelseår:
| Födelseår | Grad A | Grad B | Grad C | Grad D | Grad E |
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 55,2 % | 33,3 % | 5,7 % | 5,2 % | 0,6 % |
| 2010 | 54,0 % | 26,3 % | 13,1 % | 5,1 % | 1,5 % |
| 2011 | 51,0 % | 30,2 % | 10,1 % | 7,4 % | 1,3 % |
| 2012 | 45,3 % | 35,3 % | 12,0 % | 6,0 % | 1,3 % |
| 2013 | 43,7 % | 41,7 % | 7,8 % | 4,9 % | 1,9 % |
Andelen med grad C eller sämre ligger mellan 12 och 20 procent, och andelen grad A har sjunkit under perioden. Kravet är att känd HD-status ska föreligga före parning för att avkomman ska registreras.
Ögon
Rasen ingår inte i något av Svenska Kennelklubbens bekämpningsprogram för ögon, men rasklubben har en egen ögonpolicy. Den viktigaste punkten gäller glaukom: hund med primärt glaukom orsakat av goniodysplasi ska inte användas i avel. För goniodysplasi i sig pågår enligt klubben en kartläggning av utbredningen, och tills vidare rekommenderas endast känt status.
Under 2010 till 2014 diagnosticerades 392 fall via ögonlysning och 54 fall via gonioskopi. Uppslagsverk med källhänvisningar anger att trångvinkelglaukom nedärvs autosomalt dominant hos rasen.
Övrigt
En hälsoenkät från 2013 fick 289 svar av 3 654 registrerade hundar, eller åtta procents svarsfrekvens. Bland de rapporterade fallen fanns sex glaukom, sju sköldkörtelrubbningar och tre epilepsi. Svarsfrekvensen är för låg för att siffrorna ska säga något om förekomsten i rasen.
Svenska Kennelklubben registrerar inga DNA-tester för rasen. Uppgifter om medellivslängd saknas i avelsdokumentet.
Avel och population
Motstridiga registreringssiffror
Svenska Kennelklubbens rassida anger "cirka 600 hundar per år i Sverige". Rasklubbens avelsdokument redovisar 359 till 421 registreringar per år under 2010 till 2014. Skillnaden är stor och oförklarad. Den som behöver en exakt siffra bör hämta den i SKK:s Avelsdata.
Inavelsgraden låg mellan 1,1 och 2,0 procent under samma period, och den effektiva populationen beräknades till omkring 154 individer. Mentalbeskrivning är ovanlig i rasen: mindre än en procent av hundarna födda 2009 till 2014 hade gjort BPH.
Avelsdokumentet som finns tillgängligt är en remissversion daterad 2015. Någon senare fastställd version har inte gått att hitta, vilket betyder att den som planerar avel bör kontakta rasklubben direkt.
Passar rasen dig?
- Vill du jaga behöver du leta efter jaktlinjer aktivt. Rasen startar sällan på prov i Sverige.
- Reservationen mot främlingar är rastypisk. Räkna med socialisering, och välj uppfödare som mentalbeskriver.
- Kontrollera HD-status på båda föräldradjuren. Mellan tolv och tjugo procent av de undersökta hundarna har grad C eller sämre.
- Fråga efter ögonstatus, särskilt gonioskopi. Trångvinkelglaukom finns i rasen och nedärvs dominant.
- Pälsvård. Silkeslen päls med behäng på öron och ben tovar sig om den lämnas i fred. Läs om pälsvård och hundborste.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan welsh och engelsk springer spaniel?
Det är två separata raser med varsitt FCI-nummer, 126 respektive 125. Welsh springer spaniel får enligt standarden bara vara djupt röd och vit, medan engelsk springer är svart och vit eller leverbrun och vit. Welshen är också mindre, cirka 48 centimeter mot cirka 51. Fram till 1902 visades de tillsammans som samma ras.
Hur stor blir en welsh springer spaniel?
Rasstandarden anger cirka 48 centimeter i mankhöjd för hanhund och cirka 46 centimeter för tik. Någon vikt anges inte i standarden, vilket betyder att viktuppgifter som cirkulerar kommer från andra källor.
Vilka färger finns welsh springer spaniel i?
Bara en. Standarden anger "endast djupt röd och vit". Ingen annan färg eller färgkombination är godtagbar.
Är welsh springer spaniel skällig?
Det går inte att belägga. Varken Svenska Kennelklubben, Svenska Spaniel och Retrieverklubben eller rasklubben skriver att rasen skäller mer än andra. Det som är dokumenterat är att den kan vara reserverad mot främlingar och att den inte fungerar som vakthund. Enskilda hundar kan möta främlingar med skall på sitt eget område.
Är welsh springer spaniel en bra familjehund?
Standarden beskriver rasen som vänlig, gladlynt och mycket aktiv, aldrig aggressiv eller nervös. Den är byggd för uthållighet och hårt arbete, vilket betyder att den behöver ordentlig aktivering. Reservationen mot främlingar gör socialisering viktig från början.
Används welsh springer spaniel till jakt i Sverige?
Sällan. Rasklubbens avelsdokument konstaterar att bara ett litet antal hundar av rasen har startat på jaktprov genom åren, och Svenska Jägareförbundet listar den inte bland de stötande jakthundsraserna. Rasen kan jaga, men den som vill det behöver söka aktivt efter jaktlinjer.
Vilka sjukdomar finns i rasen?
Höftledsdysplasi är den största frågan, med mellan tolv och tjugo procent grad C eller sämre bland undersökta hundar. Ögonsjukdomar förekommer, framför allt trångvinkelglaukom orsakat av goniodysplasi, som nedärvs dominant. Rasklubben har en egen ögonpolicy trots att rasen inte ingår i Svenska Kennelklubbens bekämpningsprogram för ögon.
Hur många welsh springer spaniel finns i Sverige?
4 266 levande hundar var registrerade i Jordbruksverkets hundregister vid utgången av 2025. Engelsk springer spaniel låg samtidigt på 8 397. Uppgifterna om antalet nyregistrerade valpar per år går isär: Svenska Kennelklubben anger cirka 600, medan rasklubbens avelsdokument redovisar 359 till 421 per år under 2010 till 2014.
Läs vidare
- Engelsk springer spaniel – Den större och betydligt vanligare springern.
- Cocker spaniel – Den vanligaste spanieln i Sverige.
- Stötande fågelhundar – Hela gruppen och hur arbetssättet skiljer sig från stående raser.
- Field spaniel – En annan numerärt liten brittisk spaniel.
Källor
Uppgifterna är kontrollerade mot källorna nedan i augusti 2026. Rasklubbens avelsdokument finns bara som remissversion från 2015 – kontakta klubben för aktuella avelsrekommendationer.
- Rasstandard welsh springer spaniel, FCI 126 – mankhöjd, färg, päls, helhetsintryck och temperament.
- RAS – rasspecifik avelsstrategi för welsh springer spaniel, remissversion 2015 – registreringar, HD-statistik, inavelsgrad, ögondiagnoser och jaktprovsdeltagande.
- Welsh Springer Spanielklubben, ögonpolicy – avelsrekommendationer vid glaukom, goniodysplasi och entropion.
- Svenska Kennelklubben, rassidan för welsh springer spaniel – rasbeskrivning och registreringsnivå.
- Svenska Kennelklubben, hälsoprogram – vad nivåerna innebär.
- Svenska Spaniel och Retrieverklubben, spanieljaktprov – provformerna och vad de bedömer.
- Jordbruksverket, antal hundar per ras 2025 – antal levande hundar per ras.
- Svenska Jägareförbundet, jakt med stötande hund – arbetsavstånd och viltarter.
- Svenska Jägareförbundet, stötande hundar – vilka raser förbundet listar.
- The Royal Kennel Club, Spaniel (Welsh Springer) – standardens engelska lydelse.
- Purina, welsh springer spaniel – reservation mot främlingar och att rasen inte är vakthund.
Påståendet att rasen skulle vara särskilt skällig går inte att belägga mot någon svensk auktoritativ källa och anges därför inte som fakta. Svenska Kennelklubben och rasklubbens avelsdokument anger olika antal registreringar per år, och båda redovisas. Uppgifter om medellivslängd saknas i tillgängligt material. Innehållet på sidan är allmän information och ersätter inte en veterinärmedicinsk bedömning. Vid sjukdom, oro eller akuta symtom hos din hund ska veterinär kontaktas.